Är dina barn din sköld?

Är det så?

Är dina barn ursäkten som automatiserats att vara skölden för att slippa vara sann?

Är dina vänner (Oftast ett fåtal utvalda) skölden för dig att slippa ta ansvar för ditt känsloliv?

Ex:

"Nej, jag kan ej för min son kommer hem"

"Jag kan bara vara här tills imorgon för min vän Nisse behöver hjälp med sommarstugan"

"Jag måste iväg, min dotter sms:ade och bad mig komma"

Känner du igen dessa eller liknande ursäkter?

Använder du dina barn och dina vänner som sköld mot det verkliga livet? Och vad skulle ske, om du och när du äntligen började stå för din egen vilja, ditt eget varande och hur skulle det kännas att ta ansvar för din egen fria vilja?

Ex:

"Jag vill inte, jag orkar inte, Jag kan inte"

"Jag åker hem för att jag vill ha en stund för mig själv"

"Jag stannar bara två timmar för sedan ska jag göra något för mig själv"

Om vi, i alla stadier i livet, vara sanningsenliga, mitt i vår mitt, i friheten som faktiskt bereder oss den kortaste vägen till vårt livs vilja ja då slapp vi missförstånd, ånger, destrutiva mönster och skuld.

I ärlighet skapas det ofta motstånd och kallduschar men det går över snabbt. Städas bort snabbt och höjer oss uppåt i livskvalitet då vi redan efter en stund accepterar en sanning med respekt.

Alla lögner som kommer av att nyttja sina barn och vänner som sköldar väver in oss i ångest och skuldfällor som sätter oss ännu djupare i skiten i beroendeträsk då just beroenden välkomnar ännu fler lögner och besvär för att ombesörja ett ännu djupare beroendemönster.

Vill DU vara sann?

SLUTA att nyttja dina barn och vänner som sköldar.

SÄG allt du vill med ditt hjärta för att du vill.

AGERA i sanning och utifrån sanning så underlättar du inte bara ditt eget varande.

När vi använder våra barn som sköldar och ursäkter ger vi dom en energi med besk eftersmak vilket undermedvetet i oss själva väver oss djupt ner i ytterligare träsk.

I värsta fall kan vi börja tro att våra barn faktiskt är just det hinder för vår yttersta vilja som vi säger att dom är.

Hur skulle ditt liv se ut, utan ursäkter?

Var skulle du vara just idag, just här och NU?

?

/Carola